onsdag 25 maj 2011

Nassims svarta svanar

Jag måste skriva någonting om den intressanta (och underhållande) boken The Black Swan av Nassim Nicholas Taleb (2:a utökade upplagan från 2010), som jag just har läst färdigt. Hans främsta slutsats är att vi borde vara mera förberedda att hantera "svarta svanar", d.v.s. mycket osannolika, men mycket betydelsfulla händelser (begreppet "svarta svanar" kommer från ett filosofiskt problem som handlar om att upptäckten av en enda svart svan omkullkastar "sanningen" att alla svanar är vita). Problemet för Taleb är att personer som sysslar med att förutsäga saker (han stör sig mest på ekonomer) antar att fenomen som sker i "landet" Extremistan analyseras med hjälp av statistiska verktyg avpassade för Mediokristan.

Om man samlar ihop tusen slumpmässigt utvalda människor från Mediokristan och undersöker en specifik egenskap så kommer ingen enskild individ att kunna påverka totaliteten, hur "extrem" denna individ ändå verkar vara. Om t.ex. världens tyngsta person någonsin skulle råka ingå i urvalet så skulle denna ändå bara utgöra typ 0,6% av den totala vikten. Talebs "lag" för Mediokristan är alltså: "When your sample is large, no single instance will significantly change the aggregate or the total". I Extremistan däremot ser det annorlunda ut. Dit hör t.ex. "egenskaper" som förmögenhet. Om vi t.ex. samlar tusen personer från Extremistan och Bill Gates råkar ingå i urvalet så kommer hans förmögenhet troligen att utgöra omkring 99% av dessa tusen personers totala förmögenhet. "Lagen" för Extremistan är alltså att "inequalities are such that one single observation can disproportionately impact the aggregate, or the total". Saker som tillhör Mediokristan är alltså sådant som: längd, vikt, kaloriintag, levnadsålder, intelligenskvot etc. Till Extremistan hör: rikedom, inkomst, författares bokförsäljning, kändisskap, städers invånarantal, storlek på företag etc.

Problemet blir alltså att t.ex. de som försöker förutsäga hur ekonomin kommer att utvecklas utgår från att de lever i Mediokristan, trots att krascher och dylikt inte kan förutsägas (ekonomin finns i Extremistan). Men eftersom dessa oförutsägbara saker kan få mycket stora följdverkningar så vill Taleb att politiken borde vara mera inriktad på att "försäkra sig" mot dessa "svarta svanar". Boken innehåller dock mycket lite i form av konkreta förslag (ett tydligt är dock att han vill att det s.k. nobelpriset i ekonomi avskaffas). Mot slutet ställer han dock upp några punkter, t.ex dessa:

No socialization of losses and no privatization of gains. Whatever may need to be bailed out should be nationalized; whatever does not need a bailout should be free, small, and risk-bearing.

Do not give children dynamite sticks, even if they come with a warning label. Complex financial products need to be banned because nobody understands them, and few are rational enough to know it. We need to protect citizens from themselves, from bankers selling them "hedging" products, and from gullible regulators who listen to economic theorists.

Citizens should not depend on financial assets as a repository of value and should not rely on fallible "expert" advice for their retirement. Economic life should be definancialized. We should learn not to use markets as warehouses of value: they do not harbor the certainties that normal citizens can require, in spite of "expert" opinions. Investments should be for entertainment. Citizens should experience anxiety from their own businesses (which they control), not from their investments (which they do not control).

tisdag 17 maj 2011

Hanteringen av arbetslösa

Intressant reportage i Studio Ett idag om arbetslöshet. Det var ett par ungdomar där som tydligen skall "söka jobb" framför en dator på arbetsförmedlingen mellan kl. 9 och 15 för att få ersättning (det framgick dock ej om det var varje dag). Man kan undra vad det är för "teori" som ligger bakom en sådan åtgärd. Några förslag skulle kunna vara:

1. Söka jobb sex timmar om dagen är ett effektivt sätt att få jobb
2. De arbetslösa har det trots allt inte tillräckligt tråkigt om dagarna, vilket är en nödvändig (och effektiv) sporre för att få jobb
3. Våra moraliska intuitioner säger oss att människor som får arbetslöshetsunderstöd skall "göra något" för sin ersättning och inte bara vara "lediga"

Det skulle naturligtvis vara intressant att veta om det finns andra skäl, men dessa är iallafall inte mycket att hänga i julgranen.

fredag 13 maj 2011

Hobbes kontra Locke (vem vinner?)

"Leviathan innebar en logik in absurdum. Den ersätter bara en slags förtryck med ett annat: i stället för inbördeskrigets oblida öde underkastas individen en enväldig monark. Naturrättsbegreppet bör därför omtolkas. Naturens lagar, som framkallar människors rivalitet, bör snarare uppfattas som naturliga rättigheter, som ingen - vare sig en individ eller stat - får träda för när. Ett samhällsfördrag utgör en konstitutionell begränsning av statsmakten, varigenom samhällsfreden garanteras utan att den enskildes fri- och rättigheter kränks.

Detta låter förnuftigt, inte sant? Kanske vilar över resonemanget till och med ett drag av snusförnuft: målkonflikten mellan frihet och trygghet, som Hobbes med ett triumferande leende förelade läsaren, förnekas helt enkelt och den efterlängtade balansen i samhällslivet proklameras i förväg som något som måste finnas och respekteras. Sådant tal smeker människornas öron ljuvare än Machiavellis och Hobbes' cynismer. Följaktligen blev teorins upphovsman, engelsmannen John Locke, mera älskad än någon tidigare filosof. Han sa vad Europas bildade klass ville höra och hans arbeten kom ständigt ut i nya upplagor.

Men populariteten köptes till priset av konsekvensen. Som läsaren kommer att finna förenar Locke skilda ståndpunkter på ett tämligen halsbrytande sätt och befinner sig än i det intresseteoretiska lägret, än i läran om de eviga sanningarna. Materialism och empiricism kombineras med värdeobjektivism samtidigt som empiricismen stundom får ge vika för en idealistisk kunskapsteori. Om läsaren har svårigheter att passa in Locke i förordets schema [i Lewins bok] är det sålunda inte läsarens fel [...]. Det är Lockes eget fel."

(ur Upptäckten av framtiden av Leif Lewin)

fredag 6 maj 2011

Bra bitar ur Hobbes "Leviathan", 3

"To this warre of every man against every man, this also is consequent; that nothing can be Unjust. The notions of Right and Wrong, Justice and Injustice have there no place. Where there is no common Power, there is no Law: where no Law, no Injustice. [...] Justice, and Injustice are none of the Faculties neither of the Body, nor Mind. If they were, they might be in a man that were alone in the world, as well as his Senses, and Passions. They are Qualities, that relate to men in Society, not in Solitude. It is consequent also to the same condition, that there be no Propriety, no Dominion, no Mine and Thine distinct; but onely that to be every mans that he can get; and for so long, as he can keep it." (I.13)

tisdag 3 maj 2011

Bra bitar ur Hobbes "Leviathan", 2

"But whatsoever is the object of any mans Appetite or Desire; that is it, which he for his part calleth Good: And the object of his Hate, and Aversion, Evill; And of his Contempt, Vile, and Inconsiderable. Fot these words of Good, Evill, and Contemptible, are ever used with relation to the person that useth them: There being nothing simply and absolutely so; nor any common Rule of Good and Evill, to be taken from the nature of the objects themselves; but from the Person of the man (where there is no Common-wealth;) or, (in a Common-wealth,) from the Person that representeth it; or from an Arbitrator or Judge, whom men disagreeing shall by consent set up, and make his sentence the Rule thereof." (I.6)

måndag 2 maj 2011

Bra bitar ur Hobbes "Leviathan", 1

"Seeing then that truth consisteth in the right ordering of names in our affirmations, a man that seeketh precise truth, had need to remember what every name he uses stands for; and to place it accordingly; or else he will find himselfe entangled in words, as a bird in lime-twiggs; the more he struggles, the more belimed. [...] By this it appears how necessary it is for any man that aspires to true Knowledge, to examine the Definitions of former Authors; and either to correct them, where they are negligently set down; or to make them himselfe. For the errours of Definitions multiply themselves, according as the reckoning proceeds; and lead men into absurdities, which at last they see, but cannot avoyd, without reckoning anew from the beginning; in which lyes the foundation of their errours." (I.4)