måndag 11 juni 2012

Addendum: Österrikisk ekonomi och utilitarism

Som jag nämnde i förra inlägget så måste man kombinera den österrikiska skolans insikter med någon normativ teori för att få fram politiska bör-satser (av typen vi bör avskaffa centralbanken eller statens våldsmonopol). Ingen "österrikare" som jag känner till (utom möjligen Wieser) har dock anammat utilitarismen (i dess hedonistiska form - Mises var ett slags preferensutilitarist). Detta brukar huvudsakligen bero på svårigheterna att mäta och jämföra njutning mellan människor, och/eller för att man tror sig kunna bevisa att det finns en annan etik som är "objektivt sann" (se t.ex. Rothbard eller Hoppe).

För egen del kan jag dock säga att jag varmt skulle välkomna någon som på ett genomfört sätt kombinerade hedonism med österrikisk nationalekonomi, eftersom jag redan är anhängare av den förra åskådningen och dessutom tycker att den senare har en del poänger. Och jag kan inte se att den antihedonistiska attityden skulle vara en essentiell del av österrikisk ekonomi. En österrikare som är (moralisk) hedonist skulle m.a.o. komma fram till exakt samma svar som antihedonisterna när det gäller t.ex. vad som orsakar prisbildning eller konjunkturcykler. (Att mätning av lycka skulle vara omöjligt är alltså inget a-priori-omdöme; och många av oss anser nog att det är möjligt, bara man inte har för höga krav på exakthet i mätningen.)

Vidare kan jag säga att om någon som förenar hedonism och österrikisk ekonomi kan visa på ett trovärdigt sätt att t.ex. laissez-faire-liberalism (nattväktarstat) är önskvärd, så skulle jag vara mera gynnsamt inställd till sådan politik än jag för tillfället är.

2 kommentarer:

  1. Jag ser inte varför det skulle vara problematiskt att kombinera hedonistisk utilitarism med österrikisk ekonomisk teori. Utilitarismen ger ett riktighetskriterium – största möjliga lycka… – för handlingar. När utilitaristen sedan frågar sig vilken specifik handling (policy, ideologi, etc.) som bör utföras vänder hon sig i slutänden till en förklaringsmodell av hur verkligheten ser ut. Tycker hon att den österrikiska skolan ger henne skäl att tro att handling X uppfyller hennes riktighetskriterium anser hon att handling X är den önskvärda – hon har förenat utilitarismen med österrikisk teori.

    SvaraRadera
  2. Ja, jag ser heller inga problem att förena dem. Jag har dock aldrig själv stött på någon utarbetad politisk teori som försvarat både österrikisk ekonomi och hedonistisk utilitarism. En orsak kan självklart vara att hedonismen numera är ganska impopulär som moralteori, oavsett vilka ekonomiska doktriner den kan förenas med.

    SvaraRadera