onsdag 17 juni 2015

DÖ och partidisciplinen

Den viktigaste händelsen i svensk politik på många år är onekligen Decemberöverenskommelsen (DÖ). Igår prövades den  praktiken då den rödgröna budgeten klubbades igenom tack vare överenskommelsen att alliansen skulle lägga ner sina röster (i utbyte mot att de rödgröna ska göra detsamma om situationen är den omvända efter nästa val).

Två moderata ledamöter lade dock inte ner rösterna, utan röstade för alliansens budget. Och det är egentligen detta som är det viktigaste i sammanhanget, ty hela frågan om DÖ är egentligen en fråga om partidisciplin. I Sverige har vi ju en stark tradition att man röstar med sitt partis majoritetslinje i viktiga frågor. I synnerhet torde det gälla i budgetfrågor. Och det är väl detta som är det nya i detta sammanhang, d.v.s. att enskilda ledamöter fronderar mot sitt parti i just vårbudgetomröstning. Jag har inte kollat upp hur det har sett ut historiskt, men jag kan inte föreställa mig att detta har varit vanligt.

Så frågan är om de som nu röstade mot sin moderata partilinje anser att partidisciplinen bör avskaffas som princip (och att enskilda riksdagsledamöter alltid ska rösta enligt egen övertygelse) - ty om disciplinen inte ska gälla så viktiga frågor som statsbudgeten så kan man fråga om den har så mycket värde över huvud taget. Eller anser de att partidisciplinen inte kan gälla när man kommit överens om att inte rösta för sitt eget förslag? Det vore i så fall intressant på vilken grund man gör denna åtskillnad.

Det kan dock vara att de två ledamöternas agerande endast ska ses som en protest mot partiledningen. Och man kan naturligtvis ha skäl att hävda att ens eget parti inte är tillräckligt demokratiskt (anklagelsepunkten torde i så fall vara att majoriteten i Moderaterna egentligen inte stödjer DÖ). Vad man däremot inte utan svårighet kan hävda är att DÖ i sig är odemokratisk, ty vår demokratiska grundlag förbjuder självklart inte att man släpper igenom en minoritetsregering även om man själv skulle kunna bilda en regering med större underlag om man valde att samarbeta med ett visst parti. Men om man nu anser att det är värre att samarbeta med detta parti än att släppa igenom minoritetsregeringen så finns det inget odemokratiskt i det.

onsdag 3 juni 2015

Encyklopedisk relevans - nationalencyklopedin kontra Wikipedia

Jag har ingen inblick hur arbetet går till på redaktionen för ett uppslagsverk, men jag förmodar att det finns någon som bedömer hur långa olika artiklar bör vara i förhållande till varandra. Man förmodar att "viktiga" personer och företeelser bör få mindre plats än "oviktiga". På nationalencyklopedins (NE) hemsida kan man sålunda notera att Karl Marx har 886 ord, Immanuel Kant 1274 ord och Mohandas Gandhi har 885, medan Pierre Proudhon har 186 ord, Henri Bergson har 325 ord och Walter Mondale har 73 ord. Troligen avspeglar detta en ganska stor konsensus om hur man ska rangordna encyklopedisk viktighet när det gäller politiska tänkare, filosofer respektive politiker.

Bör då andra uppslagsverk ha ungefär samma uppfattningar om artiklarnas viktighet? Skulle man gå till andra "respektabla" verk än nationalencyklopedin skulle man troligen få en liknande rangordning. Däremot är Wikipedia en annan femma. Wikipedia är, som alla vet, ett uppslagsverk där vem som helst kan skriva eller redigera artiklar. Viss redaktionell verksamhet utförs s.a.s. kollektivt genom att ett fåtal aktiva "wikipedianer" kontrollerar att artiklarna har encyklopediska relevans, att det finns källhänvisningar o.s.v. Något som dock sällan görs är att artiklar förkortas för att avspegla artikelns tyngd i förhållande till andra artiklar. På så sätt kan t.ex. personer som inte nämns (eller nämns ganska kortfattat) i NE få långa artiklar på Wikipedia och (och i sällsynta fall vice versa).

Om man jämför längden i NE (antal ord) med Wikipedia (antal rader) skulle man kunna låta detta avspeglas i en kvot. Eftersom människor troligen vänder sig till Wikipedia oftare än till NE nu för tiden så skulle man kunna betrakta dem som får mycket text i WP i förhållande till NE som "vinnare", och därav blir kvoten WP-rader (+1) dividerat med NE-ord (+1). Vad jag kan bedöma ur mitt lilla urval (45 artiklar) tycks många ligga mellan 0.1 och 0.3. De som ligger över 0.3 får nog räkna sig som vinnare och de som ligger under 0.1 som förlorare. Ligger man över 0.5 kan man räkna sig som stor vinnare i uppslagsverkskampen. (Däremot kan man säga att skalan blir svår att hantera ju mer man hamnar över 0.5. De som inte finns upptagna i NE kan få siffror på t.ex. 10 eller 100, men det innebär knappast att de är 10 eller 100 gånger större vinnare än de som har 1.0.)

Jag har främst tittat på ämnen som intresserat mig personligen (med några extra sökningar inom andra ämnen för att få fram något slags medeltal). Kan man konstatera något i kampen mellan olika politiska ideologier? Vad jag kan se faller liberalt (och libertarianskt/anarkokapitalistiskt) tänkande väl ut. Den största vinnaren av alla undersökta personer blev Murray Rothbard, som inte förekommer alls i NE, men har hela 119 rader på WP (kvot 120). Ludwig von Mises klarar sig mycket bra med kvoten 0.52, liksom Ayn Rand med 0,48, Robert Nozick med 0.58 och Frédéric Bastiat med 0,32. Att också Hans-Hermann Hoppe är en stor vinnare (11 rader på WP, noll i NE) gör att man kan konstatera att särskilt den moderna österrikiska skolan är stor vinnare på WP. Däremot är Hayek en förlorare med endast 0.05, vilket troligen avspeglar vilken "falang" inom österrikiska skolan som är aktivast på nätet.

Hur står det till på den socialistiska/marxistiska sidan då (inklusive kritisk teori och dylikt)? Mitt lilla urval tycks ge vid handen ett betydligt sämre läge än för libertarianerna. Tänkare som Marcuse, Adorno, Luxemburg, Lange, Bernstein, Gramsci och Zizek ligger alla ganska lågt inom det genomsnittliga spannet (0.1 - 0.18). Stor förlorare är den marxistiska ekonomen Joan Robinson som står sig rätt hyggligt på NE (126 rader - bara något mindre än Mises), men inte en enda rad på WP. Bland feminister tycks de vara ganska spridda skurar, med stora vinnare som Andrea Dworkin (2.16) och Mary Wollstonecraft (0.76) och förlorare som Toril Moi (0.06) och Carol Gilligan (0.02).

Kan man dra några intressanta slutsatser av denna tämligen osofistikerade forskning? Närmast till hands är nog att konstatera att aktiviteten på Wikipedia avspeglar aktiviteten på nätet hos "fansen" till särskilda tänkare. Libertarianer är i allmänhet aktiva bloggare, podcasters o.s.v., och mitt intryck är att de numera är mera "nördiga" än vänstern när det gäller att skaffa sig kunskaper om enskilda tänkare som lämpar sig för encyklopediska artiklar. En annan tolkning kunde förstås vara att traditionella uppslagsverk går det "kulturmarxistiska" etablissemangets ärenden och förtiger andra teorier, och därmed uppvisar Wikipedia en mångfald som bättre speglar världens "riktiga" mångfald. Den senare tolkningen har jag emellertid svårt att svälja, då jag starkt betvivlar att tänkare som Mises och Rothbard (eller för all del Andrea Dworkin) är så populära i folkdjupet att de förtjänar så långa WP-artiklar jämfört med vad de har i NE.

Fast det är svårt att tro att Wikipedia kommer att införa någon redaktionell funktion som åtgärdar denna "skevhet", vilket torde innebära att artiklarnas längd fortsättningsvis mera kommer att avspegla graden av "aktivism" kring tänkarna snarare än något slags "objektiv" bedömning av deras encyklopediska relevans. Kanske är en av tankarna bakom Wikipedia att de aktiva "extremisterna" ska få mer att säga till om, medan man kan vända sig till traditionella uppslagsverk för att få ett hum om hur det "normala" kunskapsläget ser ut.